The Hardest Part Two. (Kasper)

När resan nu lider mot sitt slut känner vi att det är obligatoriskt att blicka tillbaka på de tre månader som har gått. En fjärdedels år, 3 månader eller 90 dagar om man så vill går otroligt snabbt när man upplever så mycket som vi har gjort under det tidspannet.

Surf och skate i Indonesien, övergivna stränder och storstadsliv i Malaysia, partysvensk liv vs kulturellt utopi i Thailand, Jordbävning, långsamt leverne och långsamma flodbåtar i Laos, tempelvisit och matextravaganza i Kambodja. Nu är vi tillbaka i Thailand, Bangkok för att vara mer exakt och njuter av sista dropparna av den 6,4% 640 ml öl som har varit vår värld det senaste kvartalet.

För mig handlar resandet om att se saker, från ett flygplan ser man visserligen Mer, men inte i närheten så mycket och så nära inpå som vi har gjort när vi tagit oss från södra Malaysia och Kuala Lumpur till norra Laos och Luang Prabang. Flyga har sina fördelar men jag skulle inte byta bort trånga bussar, iskalla, skakiga tåg och blöta båtfärder mot något annat transportmedel i världen. Nästa gång jag åker till Asien så tar jag Transsibiriska järnvägen. 

Jag har för tillfället stillat min hunger som jag hade av att resa men det känns ändå tråkigt att lämna tre månader i Asien bakom sig för att åka till Sverige där jag spenderat 100 gånger mer tid. Missförstå mig inte, det ska bli underbart att komma hem, men jag är långt ifrån klar med att resa, för det är det bästa jag har gjort under ett tidspann på ca 19 år och 5 månader.

Memory snapshot @ Perhentian

Perhentian Paradise

OG

Japan Meltdown

Elephant trekking Chiang Mai

Anton Angkor